Idag vill jag skriva om min pappa. Han är bäst. Han är min hjälte.
Igår hjälpte han C att köra hem en bil åt honom, före det var han hos min syster och hjälpte dom med ett elfel, när han var här försökte han hjälpa mig med mitt frysta avlopp till tvättmaskinen. Idag kom han hit igen, han fixade ännu mer på avloppet som nu är ok, sen drog han om en sladd till en fläkt i nybygget (inte ett jätte lätt projekt), han bar in en massa ved åt mig och sedan skottade han åt mig.
Ja, ni hör hur underbar han är!
Min pappa har alltid varit den som tycker om att fixa och dona och hjälpa till. Och jag är honom så otroligt tacksam, speciellt nu när C är borta och det är svårt att hitta tiden till sånt här.
Det ska ju som sagt alltid jäklas när man är ensam. Jag måste säga att jag är ganska händig själv (kvinnor kan) och har inget emot att fixa och dona själv, men det är verkligen inte lätt med en liten knodd som vill ha hela ens uppmärksamhet, och det ska han ju få också, han är ju trots allt alltid min högsta prioritet.
Men i alla fall, tack pappa, jag älskar dig.
Min räddare i nöden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar