Idag åkte pappan i huset på jobb, i fyra veckor :'(
Han har bara varit borta sen kl 17, men fy vad tomt det är. Man borde ju vara van, men så fort vi kommer hem till ett tomt hus slår ensamheten till. Ja, jag har Liam och jag har hundarna. Men jag har inte min man och Liam har inte sin pappa här.
Ingen avlastning vare sig gäller Liam eller hushållsarbetet (som tydligen aldrig tar slut). Ja, lite tungt är det allt innan man kommit in i allt igen. Jag vet ju att dagarna brukar springa iväg, just eftersom man har så mycket när man bli ensam.
Jaja. Bara att gilla läget då.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar