Den här killen sover hux flux hos sin mormor och morfar inatt. Det var inte alls planerat, han har ingen pyamas, tandborste, kläder el nåt alls med sig. Och jag försöker att inte lägga mig i... Det är svårt.
Och fy vad tyst och tomt det är utan honom! Saknar honom, mitt bus, min odåga, mitt hjärta, min lilla kille. Men visst njuter jag av att få ligga på soffan :)
Published with Blogger-droid v2.0.9
1 kommentar:
Tänk vad konstigt det där är..
När dom röjer och man sitter med ilskan i hela kroppen så skulle man bara vilja gå och dra täcket över sig.
Men när dom väl sover över hos någon eller nåt, så saknar man dom så otroligt mycket!
Men oj så nyttigt det är! För er båda! :)
Så se till att njuta nu av en förhoppningsvis lugn kväll, så får du se din guldklimp imorn igen!
Puss till er! <3
Skicka en kommentar